Östernäs

Sök innehåll du är intresserad av

Sök

Vill du söka efter din egen fastighet? skriv bara fastighetsnumret. (alla har jag dock inte lagt till än)

Webbsidan är under utveckling

Ruser var namnet på det folkslag som ursprungligen kom från Roslagen. Han som kallats för Rysslands grundare hette Rurik och kom från Roslagen. Ruserna har gett namn till det nuvarande Ryssland och det kallades då sannolikt Rusland eller liknande. Det finns ett monument föreställande Ruriks skepp som är placerat i Norrtäljes hamn för att vi ska bli påminda om det förflutna i Roslagen.

Rådmansö sockens äldsta gravfält från vikingatiden finns på Åkerö som var en ö i Åkeröfjärden under den tiden. I närheten av byn finns även ett gravfält med gravar från äldre järnålder. Åkerö sägs vara den äldsta gården och där har det funnits bebyggelse sedan 1100-talet.

Men även Östernäs bär lite spår av forntiden. Folkskollärare Folke Wisell rapporterade in till Länsstyrelsen att det fanns ett gammalt skepp på en åker som tillhör fastigheten Rådmansö-Östernäs 3:23 och som förr kallades Slätten. Gunnar Österman hittade på 1930–40-talet en granityxa på en åker som troligen tappats i strandkanten som då sträckte sig betydligt högre upp än den gör idag.

 I slutet av åkern som kallas Norrlanda har man även hittat en urholkad stockbåt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Val som har strandat vid Wahlö

Vid Kilfjärden som på kartor heter Kifjärden finns det ett berg som heter Wahlö. Men låt oss reda ut namnet Kilfjärden med ett ”l”. Kilsmannen bodde bakom Östernäs skola i Ormkärret. Vägen fram till Lilltorp heter Kilsvägen. Mellan Ormkärret och Kulla ska det enligt Siw Franzén gå en kil. Alla äldre ortsbor, tex min morfar Soldan Gillemar sa alltid Kilfjärden. Enligt en f.d. kartansvarig på Lantmäteriet är det ganska vanligt att namn stavas fel då dialekterna mellan ortsbefolkningen och lantmätaren skilde sig åt. En annan orsak var att det endast var lantmätaren som var skrivkunnig.

Första gången namnet namnet Kifjerden används på en karta är från en ägodelning av Sidö 1-2 1709. Sidö är var namnet på nuvarande Riddersholm.

Men redan 1707 fanns den beskriven på en karta. På den tiden strömmade vattnet ner från Kilfjärden ner till Östersjön. Det är därför området söder om Kilfjärden heter Strömma och öarna utanför.

Wahlö är där Kilfjärden viker av upp mot Kullaviken. Namnet Wahlö kan härstamma från att en val fastade här när den förirrade sig in mot Kullaviken.

Strandade valar och valben i Sverige

Redan i medeltida källor finns belägg för strandade valar längs den svenska kusten. Särskilt intressant är Edebovalen, en storval som fastnade när tidvattnet gav sig ut igen. I Diarum fratrum minorum Stockholmensium – gråbrödraklostrets diarium – finns antecknat på latin för den 1 augusti 1489: «Samma år påträffades en jättelik val i Rhoden». Med Rhoden avses den del av Uppland, som idag kallas för Roslagen. I Sturekrönikan, som dateras till omkring år 1500, får vi i rimform veta om denna val – ”een stoor hwall fiisk” – att det ”war storth wnder, böndher huggo honum allan sundher”. Den finns också omnämnd i Olai Petri Svenska Krönika där det om 1489 heter: ”Tå kom ock driffuandes en stoor hualfisk här in för Stockholms skär”. Även Johannes Messenius, som 1629 under sin långa fångenskap författade en krönika på kittelvers, skriver att ”roskarlom smakade then wäl, som slå honom medh list ihiäl”. Med hjälp av dessa uppgifter kan vi alltså fastställa att det ägde rum en valstrandning någonstans i Roslagen 1489. Källorna säger dock inte exakt var, utan det ger först senare källor besked om. Johannes Haquin Rhezelius, som på 1630-talet inventerade gamla kyrkor och fornminnen i landskapet, annoterade i sin resedagbok den 12 oktober 1635 att ett ben “af en hualfisk är i Edbo Kÿrkia, huilken fisk hafuer komit i Edbo wÿk, länge sedan och slapp intet tilbaka igen, tÿ uatnet sualla, och sedan gaf sigh ut igen”. Här är första gången som vi får veta att valen faktiskt hade strandat i Edeboviken samt hur det hade gått till. Rhezelius återger också en avbildning av kotan. Alltjämt bevaras ett par valkotor i Edebo kyrka som anses emanera från den år 1489 strandade valen. Uppenbarligen tog befolkningen, som berättelserna visar, hand om valen: fett, kött och skelett kom till användning.

Rådmansö

Ända till 1750-talet var Rådmansö verkligen en ö. Den smalaste passagen som sedan växte igen hette Hattsundet, se kartan nedan.

Namnet Rådmansö eller Rudhman är troligen en bestämd form av rudhmi eller rudhma, ett ord som troligen är besläktat med adjektivet röd. Det syftar troligen på berggrundens färg. Det finns dock även en språklig möjlighet enligt i Sv. ortnamnsarkivet lämnad uppgift att identifiera Rothma med Rudhma (med byn Rådmanby), som under medeltiden utgjorde en del av Frötuna socken. Det är sålunda icke uteslutet, att Julitamunkarna i slutet av 1100-talet haft en gård på Rådmansölandet och att de av denna anledning kommit att engagera sig i kyrkbygget i Frötuna. 1331 skrev man ”In Insula rudhina parochia frötunum” – Rådmansö är annexet till Frötuna (socken).

För att kunna beskriva Östernäs historia måste man även ta med både Väster och Uppnäs. Omkring 850-talet var havsnivån 5m högre än idag och dessa byar fanns på ett stort näs.

Ett näs är en smal landtunga som förenar två större landmassor, men kan även beteckna en långsmal halvö (jämför näsa som sticker ut på ett liknande sätt från en större kroppsdel, huvudet). Östernäs var den östra delen av näset och Uppnäs det som låg längst upp. Så det fanns bara ett näs och inte ett tex Östra näs. Halsen som sammanband näset med Sidölandet (nuvarande Riddersholm) borde ha varit ca 1,5km bred.

På Carl Gripenhielms skärgårdskarta, se bild 1, (väderstrecken är förvridna) från 1690-talet fanns inte Uppnäs och Östernäs by utritade. Inte heller på en annan karta som saknar datering men är från samma tid.

Men däremot Västernäs by, Ålandet, Strömmsholmmarne. Men helt klart fanns det boende i byn redan på 1600-talet.

Östernäs öar

Vis storskiftet som började 1773 och avslutades 1777 fanns följande öar upptagna:

• Wärknäsöarna som bestod av Morgongåvan, Hamnörn och Österörn.
• Ladholmen
• Tachörn
• Stångörn
• Ålandet eller Lilla Åland som den kallades på 1700-talet

Läs mer om Östernäs öar här:

Ryssen kommer 1719

Den 18 augusti 1719 kommer ryssen till Östernäs. Här följer en redovisning av avbrända gårdar och torp på i Frötuna och Rådmansö socknar. Det är Edvin Gustavssons uppräkning och som återfinns i ”Roslagshistoriskt IV” under kapitlet ”Ryssåret 1719 och annat i Roslagen”:”Vid sin första landstigning på rådmansölandet vid Kapellskär och Koholma den 11–12 juli brände ryssarna Nykrogen (Kapellskärs krog) men inte mera (enligt Frötuna-Rådmansö allmoges berättelse, UK 518 v.). De nöjde sig med de kreatur de kunde komma över och med rekognosceringar, varvid även några fångar blev tagna, bland dem länsmannen i Frötuna. Det var Apraksins (rysk generalamiral, min anm.) söderifrån kommande folk, som den 18 aug. (Kk 113 har denna datumangivelse) uppträdde här med brand i större omfattning. Bränt blev då Sinvik, 2 bönder, Björkö, 2, Nabbo, 2, och Rådmanby, 14 av 18, miste hö och säd och en del av kreaturen.Som bränt omtalas vidare Sidö, 4 bönder (»Öster-Sidö«) av 11, Sidökrog (eller Gamla krogen)Även torpen på Marön och Ålandet blev brända. En stor brand var hela Tjockö by, 18 gårdar (en öde), den 18–19. Men utöver denna framfart nämner restlängden ett antal »spolierade« (plundrade) gårdar och ”af sköflande” fattiga personer: i Västernäs 1, Östernäs 3, Uppnäs 1, Åkerö 1, Västanvik 1, Aspnäs 2, Sidö återstoden av byn, på Vidinge 2 och i Sinvikstorp 1. (Frötuna dombok 27/2 1722 nämner att Erik Persson i Gräddö fick alla sina får borttagna av ryssen.). Än idag finns det Ryssugnar som synliga bevis efter deras härjningar i Östernäs by. Även en vik är uppkallad efter dem.

Att förstå historiska kartor

För att förstå historiska dokument och kartor bör man känna till att det på 1700-talets början fanns det 3 hemman på Östernäs och ett hemman i Uppnäs och ett i Västernäs. Alla hade ett (1) mantal. En jordbruksfastighet som hade bokförts i kronans jordeböcker kallades för ett hemman. Varje gård fick ett så kallat mantal som speglade gårdens ekonomiska bärighet och bestämde hur mycket ränta, eller skatt, brukaren skulle betala för gården. I början av 1600-talet fick en gård som kunde försörja en medelstor familj mantalet 1 (ett) och betalade full skatt, för det mesta i form av fisk, ved, dagsverken, spannmål och liknande. Mindre gårdar fick lägre mantal och betalade lägre skatt.

Talet baserades inte bara på en värdering av fastighetens areal utan även markens beskaffenhet och produktivitet. Åkrar, ängar, hagar och skogar ingick i beräkningen, liksom fiskevatten. Fisket var dock svårt för statsmakterna att värdera eftersom det inte gick att mäta hur mycket fisk som fanns och påfallande ofta uppgav skärgårdsbönderna att fisket var dåligt.

Vid arvsskiften delades gårdarna ofta i mindre delar vilket ledde till förändrade beräkningar. Många gårdar fick ett halvt mantal eller till och med ett kvarts, men kunde ändå bära sig. I skärgården ansågs allmänt att små gårdar kunde vara bärkraftiga tack vare fisket.

De tre hemmanen på Östernäs hade grundbetäckningen1–3 och på kartor angavs de med A-C. Ofta men inte alltid kan man säga att alla fastigheter som heter Rådmansö-Östernäs och börjar med 1,2, eller 3 härstammar från No 1, 2 eller 3. Vid styckning av tex A kallades dessa för Aa och Ab. För att kunna fortsätta att beskriva hur Östernäs utvecklades måste vi åtminstone ta med Uppnäs men även ibland delar av Västernäs. Nedan ser ni de 4 grundgårdarna och hur de första gången blivit delade.

Dessa fastigheter har styckats av en mängd antal gånger till mindre jordbruk och fastigheter. Det har också slagits ihop olika fastigheter från olika grundfastigheter.

År 1954 bildades fastigheterna som började på 8 – 11 genom sammanläggningar av andra fastigheter. Som exempel kan vi ta min fastighet som heter Rådmansö – Östernäs 9:1. Den har sitt ursprung från Rådmansö-Östernäs 1:7 och 2:9 samt Norrtälje Uppnäs 1:31. Nedan ser ni ett urklipp över min fastighets ursprung. Men mer om detta senare.

De första bönderna

Öster-, Väster och Uppnäs blev delar av den landhöjningen som började bildas under 800-talet. Ett näs (äldre beteckning ed) är en smal landtunga som förenar två större landmassor, men kan även beteckna en långsmal halvö (jämför näsa som sticker ut på ett liknande sätt från en större kroppsdel, huvudet). Det är motsatsen till ett sund, som är ett smalare vatten som förbinder två större sjöar eller hav.

Östernäs by i slutet på 1700-talet

Kanske kan man ana vilken by som fanns först genom att studera de olika husens placering. Den vanliga bytypen till mitten på 1800-talet har varit radbyn, där gårdarna ligger bredvid varandra på långsmala tomter. Denna bytomtsplan har sitt ursprung i det åtminstone medeltida solskiftet, vilket innebar att gårdstomternas storlek stod i relation till jordinnehav i byn. På samma sätt var åkrarna indelade i parceller, proportionellt efter gårdens storlek och i en bestämd ordningsföljd,den södra gården hade den södra parcellen i varje åker etc.

De solskiftesreglerade byarnas bebyggelsestruktur innebar att de enskilda husen var små och sammanbyggda i långsmala längor utmed tomtgränserna. I trakter där byarna inte varit reglerade var bebyggelsen mera fritt grupperad, men de enskilda gårdarnas utseende tedde sig ändå lika den reglerade byns bebyggelse.

Ekonomibyggnaderna bestod av små timrade hus, där varje enskild funktion representerades av en speciell byggnad. På varje gård fanns därför en stor mängd uthus. Utanför gårdarna låg smedjorna på grund av eldfaran, och på slåtterängarna fanns lador för förvaring av hö.

Första delen av 1800-talet var priserna höga på spannmål och kunde därför bekosta nya boningshus (mangårdsbyggnad) och de små uthusen ersattes med en tvärställd stor ladugård.

Det var även vid den här tiden som troligen Östernäs alla jordkällare tillverkades. En stor orsak till detta var att man hade börjat odla potatis. Idag är tyvärr de flesta helt förfallna. Någon gång på 1950-talet ville en del göra dessa fina och gjöt cement på golvet. Även sprickor tätades med cement. Detta resulterade i att källarna blev obrukbara och började rasa. Cementen gör att stenar inte kan röra på sig och släpper inte heller ut den fukt som behövs. Själv har jag totalrenoverat vår jordkällare, ett ordentligt träningspass då 13 ton cement och hårt packad lera behövdes hinkas ut och ersättas mot grovt grus av samma tyngd.

Vid mitten av seklet hade förutsättningarna drastiskt förändrats. Omkring 1840 tog vi i Sverige bort spannmålstullarna vilket gjorde att marknaden översvämmades av vete från Nordamerika och Kanada. Av den anledningen började nu bönderna övergå till kreatursskötsel.

Orsaken till att grundfastigheterna styckades upp berodde i första hand på arvsskiften där nya par både inom Östernäs by och granngårdarna bildades. Men en del familjer försvann helt på grund av svältåren eller de olika farsoterna som drabbade Sverige.

Östernäs bys utveckling

Bönderna på näset

Enligt en förteckning över Frötuna Skattebönder 1556 samt 1573 års tiondelängd (betalar en tiondel i skatt) fanns följande bönder:

Östernäs:
Måns Höck, Oluff Persson, Per Nielsson med hustru Gertrud.

Västernäs
Per Nilsson med hustru Sigfrid

Uppnäs
Som skattebonde redovisades år 1556 även Niels Hemingsson, hustru Andersson. Troligen bodde de i Uppnäs.

Frälse bönder (gårdsägande bonde fri från beskattning): Jöns i Nääs.

I boskapslängden från 1628 under Näs (troligen Öster) hittar man följande bönder:
Lars Persson, Rasmus Svensson, Stor Per Olsson Lill Per Olsson och Olof Hansson

Mantalslängd
1653 Nääs Peder Eriksson, hustru, son och piga.

1721 Östernäs: Lars Larsson med hustru 1 mantal, Nils Andersson med son och dotter, 1 mantal Erik Johansson med hustru och son, ½ mantal, Olof Österberg båtsman.

Överståthållare Clas Flemming
Enligt en köpegodsakt från 15/12 1638 köpte han 2 mantal i Västernäs och 3 mantal i Östernäs. Clas Flemming bodde på Svinö gård på Rådmansö som idag heter Kungsgården.

De första Östernäsborna i kyrkoböckerna

Den äldsta boende i Östernäs by jag hittat i kyrkböckerna är mor Eva Persdotter född 1690 som ni ser här ovan. Sedan kommer Brita Olofsson 1696–1775 och hennes man Erich Nilsson 1699–1761. Det finns olika årtal i kyrkoböckerna för när Brita föddes 1696 och 1697.

Östernäsbor vid Storskiftet 1773

Östernäs by bestod av 3 Mantal eller Penningeland. Räntan betalades till Svinö gård eller som den numera kallas Kungsgården på Rådmansö. De tre gårdarna kallades Västra gården Mellangården Östergården.

Laga skifte

År 1853 påbörjades laga skifte i Östernäs by.

Efter Storskiftet hade många gårdar delats upp pga. arvsskiften och gårdarnas mark hade blivit ännu mer utspridda. Karl XIV Johan drev igenom Laga skifte 1827. Målsättningen var att varje gård skulle ligga i närheten av ägorna som skulle vara sammanhängande. Man försökte även göra så att alla fick någorlunda likvärdig mark. För att minimera brandrisken fick även en del hus flyttas.

Östernäs fastigheters ursprung

Alla fastigheter som börjar på 1

Alla fastigheter som börjar med 2

Alla fastigheter som börjar med 3

Östernäs affärer

Det mest centrala huset i Östernäs är den före detta affären. Vem som byggde den är dock oklart. Men familjen Nilsson drev den tills den lades ner någon gång under slutet på 1970-talet.

Den förste dokumenterade handlaren i Östernäs var Per Pettersson, född i Länna 1817 bosatt i Furusund där han drev en affär. Sedan hade han även en i affär i Östernäs. Handlaren Fredrik Herman Almström 1857 Håbo Tibble hade affären fram till 1889 då han flyttade med familjen till Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Hans fru hette Charlotta Henriksson, född 1865 i Lossa. De gifte sig 1888 och fick tvillingarna Sofia och Charlotta 1890-04-12 födda i Stockholm. Bodförestånderskan Emma Rosina Henriksson 1868-06-05 Uppsala län Bro flyttade till Adolf Fredriks församling i Stockholm 1890. Han var tidigare gift med Gertrud Ida Carlsson. De skilde sig docka 1888.

 Var det kanske Handlare Fredrik Herman Almström som byggde det vi idag kallar Östernäs affär, se utdrag ur husförhörslängd 1886–1889. I så fall arbetade kanske Emma Rosina Enriksson där som Bodförestånderska. Fredrik var tidigare gift med Ida Carlsson men de skiljde sig 1888. Enligt taxeringskalendern byggdes eller kanske ombyggdes affären 1926.Helga och hennes man P W Nilsson drev sedan Östernäs affär.

Tolfmansgården

Östergården

En gård som har bytt skepnad många gånger.

Slätten Rådmansö-Östernäs 3:23

När Dalkarn och Norrbacken blev till

Norrbacken och Dalkarn kom till vid Hemmanklyvningen 1859.

Carl Anders Djurberg 1793 Gottröra som var gift med Eva Jansson Westerberg, född 1802 på Wärmdö företrädde ain aon företrädde sin son August Söderman, född 1834 vid denna förrättning. August hade även en syster som hette Johanna Catharina, född 1829.

Följande hemman klövs:

• 3/4matal No 1 Litt Ab
• ¼-mantal No2 Ba.

No 1 Ab ägdes av änkan Anna Ersdotter med 5/24-mantal, Nils Fredrik Ersson och Carolina Lindström ägde 1/9-mantal, Jan Jansson i Svenvik på Rådmansö 1/3-mantal och  August Söderman 5/24-mantal

No 2 Ba ägdes av änkan Anna Persdotter med 5/72-mantal Nils Fredrik Ersson och Carolina Lindström 1/9-mantal och August Söderman 5/72-mantal.

Fördelning efter beslut

• Aba (1⁶) Agust Lindströms sterbhus (döttrar)
• Abb (1⁷) Änkan Anna Ersdotter
• Abc (1⁸) Agust Söderman
• Baa (2⁸) A Lindströms döttrar
• Bab (2⁹) Änkan Anna Ersdotter
• Bac (2¹⁰) Agust Söderman

Så här ser fastigheterna ursprung ut.

Dalkarens 1:8

Namnet Dalkarlens kommer från Björ-Anders Carlsson (kallades DalAnte) som var född i Rättvik Kopparbergs län 1833. Han blev änkling 1874. I hushållet fanns även den oäkta sonen Erik Axel (kallades DalErik) samt pigan och Eriks mor, Lind-Anna Andersdotter född i Rättvik Kopparbergs län 1831. Vid faderns död 1909 övertog DalErik gården. Men eftersom han var sjöman sålde han den. Idag heter fastigheten Rådmansö-Östernäs 8:1 Fastigheten 1:11 kom till efter det att den 1921 styckades till fastigheterna i två delar. 1^{11 +} 1^12. Stamfastigheten 1¹¹ heter numera 8:1. Fastigheten 1¹² delades sedan till 1:12 och 1:30.

Rådmansö-Östernäs 1:12 och 1:30

Norrbacken

Furudal

Västergården

Fastigheterna vid Guldkusten

Mer info kommer

Rådmansö-Östernäs 3:29 Lillängsbacken

Till vänster på denna bild syns Lillängsbacken. År 1883 utarrenderades marken till skepparen Karl Axel Pettersson på 50 år räknat från den 25 februari 1883 till samma tid 1933 med ett årligt arrende av 8kr. Arrendatorn får behålla den vanliga vägen till brunn. Här bodde farmor till Gunhild Pettersson + 2 barn.

Rådmansö-Östernäs 3:29 Lillängsbacken

År 1883 utarrenderades marken till skepparen Karl Axel Pettersson född 1857 på 50 år räknat från den 25 februari 1883 till samma tid 1933 med ett årligt arrende av 8kr. Hans hustru hette Kristina Vilhelmina Pettersson född Jansson 1862-09-26 Rådmansö. Hon blev änka 1933-09-26 Kristinas mormor bodde på Tolfmansgården. Deras sonson var Gösta Martin Pettersson, sjöman född Engelbrekt Stockholm 1918-09-23. I torpet bodde även farmoden till Gunhild Pettersson + 2 barn.

Arrendatorn fick behålla den vanliga vägen fram till brunnen. Fastigheten tillhörde från början Rådmansö-Östernäs 3:23. 1927 utnyttjade Karl Axel Petterson rätten att enligt Ensittarlagen från 1925 rätten att inlösa den mark som han hade nyttjanderättsavtal på.

Ensittarlagen är en lag som gällde 1918–76, med revideringar 1920 och 1925, och bestämde att den som ägde ett eget hem på mark som ägdes av någon annan fick rätt att friköpa marken under vissa förutsättningar, även om markägaren motsatte sig detta. Lagen gällde inte mark ägd av det allmänna som staten, kommunen, etc. Två villkor måste vara uppfyllda:

1. Boningshusets värde måste uppgå till minst en fjärdedel av markens och byggnadernas sammanlagda värde.
2. Markområdet måste ha varit ur markägarens besittning i minst tio år, eller upplåten till nyttjaren med sådana villkor att den skulle förbli i dennes besittning i minst tio år.

Ägaren Oskar Söderman motsade sig detta då han ansåg att tomtens läge var för nära hans egna boningshus och gårdstomt. Han menade även att brukandet av hans åker skulle försvåras samt att värdet på hela hans hemman skulle minska. Trots detta beslöts att fastigheten skulle säljas för 250kr.

Rådmansö-Östernäs 13:2 Karlsberg Östernäs 1²

Östernäs 1² såldes av Oscar Söderman 1913 till skepparen Karl Andersson och hans hustru Emma Sofia Andersson.

1932 sålde änkan Emma Sofia fastigheten till Karl Emanuel Lind f.d. fyrmästare född Rådmansö 1873 och hans hustru Maria Katarina Olivia född Vestman, på Möja 1887.

Karl Emanuel Lind far hette Karl Erik Lind född 1848 på Svenska Högarna.

Karl Emanuel Lind fd. Fyrmästare född 1873 gifte sig 1927 med Maria Olivia Katarina tidigare Vestman född 1887 på Möja. Innan de gifte sig 1927 hade de fått en dotter Birgit Valborg född 1916. Efter giftermålet fick de barnen:

• Erik Fritiof född 1923 som blev fiskare
• Karin Maria född 1928
• Margit född 1930
• Karin Maria anställd vid Tomta växel 1946

Deras dotter Birgit gifte sig sedan med Ivar Eld och övertog huset. Deras barn hette Göran och Marianne. Göran Eld tog över huset efter sina föräldrar. 

Rådmansö-Östernäs 1:28

1978 köper Marianne Hellström, född Eld och hennes man Dick Hellström fastigheten av Norrtälje kommun.

1989 köper de till 351 kvm för 8775kr av Norrtälje kommun.

2009 köper familjen Alf och Carina Pettersson fastigheten.

Norrtälje Uppnäs 1:25 Alexdal

Huset byggdes 1800. Här bodde det en Karolina Wilhelmina Lindström, född 1816. Hon blev änka 1854 efter skomakare Lundblad. Hela fastigheten 1:25 och 1:15 hette Alexdal. Troligen uppkallad efter sjömannen Alexander Arvidsson född 1886 som bodde där tillsammans med sin mor Karin Wilhelmina Arvidsson född 1854. Hon hade varit gift med Handlare Johan Erik Andersson i Backa, Wäddö.1909 avsöndrade (styckade av) Viktor Jansson lägenheten från 1/8-dels mantal Uppnäs 1 Litt B.

Enligt församlingsboken från 1903 – 1923 bodde f.d. sjömannen Erik Fridolf Westerberg, född 1867 och hustrun Augusta, född Österman 1859 där. De hade gift sig 1893. Innan dess bodde de i båtmanstorpet som idag har fastighetsbeteckningen NORRTÄLJE RÅDMANSÖ-ÖSTERNÄS 6:1.

1941 flyttade Ida Maria (Maja) Karlsson, född Andersson 1909 med sina döttrar Eivor Maria, född 1934 samt Ulla Margareta född 1937. Maja köpte Uppnäs 1:25 av Westerberg, efter att hennes första make Ernst Martin Karlsson blivit ihjälsparkad av sin häst Tsar på Lilltorp 1941. Även hennes bror Johan (Evensen) Varmboe som var jordbruksarbetare bodde i huset ett tag. Maja försörjde sig som kassör för den då frivilliga sjukkassan och med att sommartid hjälpa till med skötseln av parken på Strömsborg. Hon gifte sedan om sig med Waldemar Fredriksson från Edsbro som då arrenderade Prästgården (Öhrn) i Södersvik. Han cyklade regelbundet till Strömsborg för att betala arrendet. Tycke uppstod tydligen och i samband med att de gifte sig sålde hon fastigheten till docenten. Valdemar hade blivit änkling julafton 1944 med 4 pojkar mellan 4 – 12 år gamla. Tillsammans fick de bland annat dottern Maj Berzén.

Valdemar var mäkta stolt över sin “karriär” från torpare på Sundtorp, under Frötuna prästgård, över arrendator på Rådmansö prästgård till slutligen hemmansägare på Lilltorp. Han arrenderade också Uppnäs från 1953 till sin död 1961 och under några år, tillsammans med Helmer Åkerström, Gunnar Östermans gård, där de bl.a. odlade det pappa kallade Samvetet. Dottern Maj Berzén berättar att hon körde släpräfsan där under höbärgningen.

Lite kuriosa:

Under beredskapstiden var ett antal män förlagda på Norrbacken. Dottern Ulla, då i 5-6-årsåldern, var angelägen om att få en pappa så en dag när hennes mamma bakade, kilade hon upp till Norrbacken och bjöd hem alla på kaffe. Hennes mamma blev förstås förvånad men dukade snällt fram kaffe. Ulla bad då Artur Franzén om att bli hennes pappa, men han avböjde och förklarade att han redan hade en familj hemma i Närtuna. Så småningom köpte han Tomta gård.

Orsaken till att ”docenten” köpte fastigheten var för att kunna hämta vatten till sitt Täckö eftersom brunnen där hade bräckt vatten. Mer om Täckö och docenten finns att läsa längre ner i denna skrift

Norrtälje Uppnäs 1:15

Huset byggdes 1915 och det ska ha bott en sjuksköterska eller möjligen en distriktssköterska där. Även detta torp ägdes av “Docenten” som upplät det till sin hushållerska. Han skänkte senare torpet till sin allt i allo Uno Söderman. Det var han som 1949 styckade av 1:25 från 1:15.

Östernäs 1:9 (nuvarande 1:13 och 1:14) och 1:10 (nuvarande 1:39)

1915 styckade Ebba Gentele av fastigheten 1:10 som idag heter 1:39 till familjen Molin.

Rådmansö-Östernäs 1:11 och 1:12               

1921 avstyckade P.V Nilsson fastigheten 1:12 och sålde den till Samuel Almborg. Fastigheten 1:11 heter idag 8:1. Mer om denna under Dalkaren.

Östernäs 1¹³

Ägare Rådmansö skänkt av Ebba Gentele till Rådmansö kommun.

Rådmansö-Östernäs 1:14

Ebba Gentele styckade av fastigheten från 1:13 1924. Priset var 500kr. Här bodde Arrendator Alfred Björklund född i Rådmansö1877 och hans hustru Lydia född Adolfsson 1884 Hällestad Östergötland.

Rådmansö-Östernäs 1:15 Tackör.

Ca 1945 bodde fiskaren Folke Söderlund född på Rådmansö 1906 med sin hustru Elin Maria, född Pettersson Oscars församling Stockholm 1910 på ön. De hade barnen Sigurd född 1933 och Folke född 1940. Folkes mor hette Hilda Augusta Söderlund, född Jansson 1881 i Väddö

Karlsberg-Östernäs 1² Står med blyerts Oskarsberg 1¹⁶

Karl Emanuel Lind fd Fyrmästare född 1873 26/3 Gift 1927 11/10

Maria Olivia Katarina Lind tidigare Vestman född 1887 29/7 Möja

Son Erik Fritiof Fiskare född 1923 30/5 Frikallad

Dotter Karin Maria Hembiträde 1928 ½ Utflyttad till S:t Matteus 1944 ½

Margit Lind Hembiträde född 1930 19/1 Flyttade till Hammarby 1946 23/2

Karin Maria Lind Telefonbiträde 1928 ½ Anställd vid Tomta växel 1946 13/12

Oskarsborg

15 maj 1925 sålde Elvira Jonsson fastigheten till Einar och Hilda Maria Åhström.

Innan dess ägdes Oskarsborg av Karl Emauel Lind, f.d. fyrmästare född Rådmansö 26/3 1873.Han köpte fastigheten av änkan Emma Sofia Andersson Född i Riala 24/12 1860. Hennes man var skepparen Karl Andersson som dog 14/4 1923. De hade i sin tur köpt fastigheten 1914.

I hushållet bodde hans fru Maria Katarina Olivia född Vestman Möja 29/7 1887
Barnen:
Birgit Valborg 21/10 1916
Erik Fritiof fiskare 30/5 1923
Karin Maria ½ 1923
Margit 19/1 1930

 Oskarsberg 1¹ (Rådmansö-Östernäs 13:1)

Bror Fredrik Jonsson köpte Oskarsberg 1¹ enligt köpebrev 26 januari 1934 och köpebrev 4 januari 1935 av Östernäs 1¹ ägdes fr.o.m. 1935 av Johan Oskar Söderman född 1866 och hans hustru Amanda född Dahlen 1875 Folkja Nora församling (Ligger mellan Härnösand och Örnsöldsvik). Johan Oskars pappa var bonde i Gräddö och hette Jan Petter Söderman född 1821-09-10. Hans mor hette Carolina Persdotter född 1830. Oskar i sin tur köpte Oskarsborg från Selma Österman född Jansson för 550kr.

De i sin tur köpte ut sina syskon 30 april 1929. Syskonen hette:

Lars Evald Valter, Johan Victor Lennart, Frida Alice Enqvist gift med Julius Enqvist, Sara Vesta Karolina Sundman gift med Gunnar Sundman, Svea Ethel, Dagmar Paulina Louise.

Barnen ärvde detta vid arvsskiftet som var den 25 februari 1921 efter sin mor Frida Josefina Söderman och fadern Oscar Söderman.

Östernäs 1:31 fd ålderdomshemmet

Marken till ålderdomshemmet skänktes av Ebba Gentele. Hon gjorde detta för att få slut på bråket om var det skulle ligga. Det andra alternativet var vid kyrkan. Man tyckte att det skulle bli för stor förmån för Östernäs affär att ha det på Östernäs. Det kostade 1949 1,25 kr att få bada på ålderdomshemmet. Tvätten tvättades i tvättstugan som ligger vid Kilfjärden. Maja Hallstedt gift med Harry Hallstedt jobbade på ålderdomshemmet i 25 år. Källaren mittemot Tolfmansgården utnyttjades för att lägga potatis i eftersom deras egen inte var tillräckligt bra.

Norrtäljetidningen 2 nov 1973 är det ett reportage om Östernäshemmet som skulle läggas ner, min farmor Linnea bodde där och hon liksom de andra var inte glada, farmor flyttade till Rådmansö 1909 gifte sig med Aldo och så småningom drev de trädgårdsmästeri på Bussholmen. Efter nedläggningen av hemmet flyttade farmor till Bergshamra, där hon tack och lov trivdes och hade det bra.

Text Anne-Marie Eriksson

Rådmansö-Östernäs 2:7 (avregistrerad till 2:15 och 2:16)

2:16 avstyckade sedan 2:33, 2:35, 2:36, 2:37 . Stamfastigheten 2:17,läs mer under Bergshyddan.

Rådmansö-Östernäs 2:14 och 2:38

Styckades av 1909 där styckningslotten hette BCB. Fastigheten köptes då av Karl Ek. Idag ägs fastigheten av familjen Boman.

Missionshuset på Hönsbacken Rådmansö-Östernäs 2:22

Vid laga skift beslöts att bonden Jan Petter Jansson skull flytta ut från byn till Hönsbacken. Jordbruket kallas Bca eller N:2:13.

Jan Petters bror Algot Jansson blev senare ägare till hela hemmanet. 1905 säljer han ett hus på fastigheten som kallas Betel till Rådmansö friförsamling för 500kr.

I köpebrevet står att fastigheten ej får överlåtas på egen person och lägenheten ej användas annat än till gudstjänstlokal, se nedan.

1837 inköps den norra delen av fastigheten för 100kr. Det är efter det som fastigheten får nuvarande beteckning Rådmansö-Östernäs 2:22. Ordförande för Rådmansö friförsamling var vid tillfället Stefanius Ericsson.

Karlsborg

Östernäs 2:16 2:20 1,7har

Karlsborg såldes 1905 till sjömannen Karl Axel Johnsson för 1000kr. Hemmanet var då 2,8930ha åker 14,9400 äng samt 31,8680 avrösningsjord. Trädgårdsmästare Johan Axel Nilson och hustrun Olga Naëmi Nilsson född Jansson 1888 25/7 inflyttad 1943 från Möja 1943. Då var hemmanet på 1,7ha. Deras son Kurt Axel Sture Nilsson född 1913 flyttade till Norrtälje 1945 och blev telefonarbetare. Olga var en av tre systrar från Kulla. Läs mer om Kulle Puttebo och Björkbacken under Lilltorp.

Idag är 2:16 en gemensam mark mellan fastigheterna 2:35, 2:36 samt 2:37. Även om alla har rätt att ta bort träd så ska träden tillfalla fastigheten 2:37.

Bergshyddan Östernäs 2:21

Fastigheten är avstyckad från Rådmansö-Östernäs 2:17. Nuvarande byggnad uppfördes 1909. Här bodde Matilda Jansson, född Persdotter 1853 med sin man E J E Jansson. Gården togs sedan över av sonen Karl Fredrik Johan Jansson född 1887. När han dog 1923 tog brodern, snickaren August Viktor Jansson född 1887 över gården med sin hustru Alma Matilda, född Andersson född1883.

Östernäs 2:5

Sven Teodor Johansson Roslagsbro 1898-09-10. Änkling 1937-08-11 Dolly Evelina Lundqvist.

Östernäs 2:5

Signe Maria Kilstedt född Jansson Hushållerska. Född Frötuna 1912-08-17. Gift 1926-03-05 med Vilhelm Sixten Kihlstedt som är intagen på Ulleråkers sjukhus från 1936. skild 1942. Deras son var Karl Sune Vilhelm Kihlstedt 1934 och deras dotter Sigbritt Irma Maria Kihlstedt 1936.

Rådmansö-Östernäs 2:5 3:4

August Viktor Jansson snickare född Rådmansö 1881-1946, gifte sig 1906 med Alma Matilda Jansson född Andersson Rådmansö, född på 1883 ska även ha bott här.

Östernäs 3:11

Johan Fredrik Jansson fd Hemmansägare Född Knutby Stockholms län1867-02-05 död 1847-07-24. Gift 1889-10-29

3:13 blir till slut 3:22, 3:28, 3:19 och 11:1

Norrtälje Uppnäs 1:17 Bb 1/140 mantal

Såldes av Victor Jansson till Anders Petter Jansson 27 juli 1909.

Gullebo Uppnäs 1¹⁸ Numera Norrtälje Uppnäs 1:82 Varvsvägen 12

Fastigheten styckades av 1913 från Algot Janssons stamfastighet och såldes till grosshandlare A.P Ullman

Dagens ägare av huset berättar att från Göran Lövgren som de köpte huset av 1999 har han fått följande information:

Elsa Danson, konstnären ägde fastigheten till sin död 1977, vars dödsbo vi köpte av, via ett auktionsförfarande. Vi fick tips om detta av min kusins fru, vars mamma Ricken Necker var släkt med Elsa Danson, och ingick därmed i dödsboets arvingar.

Den som bodde där var dock hennes syster.

Barnhusbarnen i Ormkärrstorpet

Barnhusbarnen i Ormkärrstorpet

Läs om de som bodde i Ormkärret och om barnhusbarn här

Dansbanan och tältbion

Dansbanan låg i Uppnäs, ungefär där Bjurels hus ligger idag.

Det fanns även en tältbio nere på höger sida av brofästet över till nya Ångbåtsbryggan.

Mer kommer när andan faller på. Stavfel och sakfel tas tacksamt emot på min e-postadress hasse.fredriksson@live.se

---

---