Östernäs öar
Vis storskiftet som började 1773 och avslutades 1777 fanns följande öar angivna: Siffran framför kan härledas på kartan nedan.
32. Wärknäs örarne från vänster:
- Morgongåvan på karta från mitten på 1600-talet kallades ön Märckenäsön men numera kallas den för Morgongåvan.
- Hamnörn som den kallades vid laga skifte. Men den har även kallats både Stamören och Västerörn.
- Österörn eller Täckö som den mest kallas idag.
33. Ladholmen Vid en avskrift av Laga skifte protokollet från 1856 kallas den Lodholmen men jag tror det är en tidig tryckfelsnisse bara.
34. Tachörn heter idag Tackör. På slutet av 1600-talet så kallades den även för Fårdön
35. Stångörn eller Stångören
36. Ålandet eller Lilla Åland som den kallades på 1700-talet.
Vid storskiftet ansåg bönderna att dessa öar hade ett så ringa värde att de inte var värt att skifta dessa, bortsett från Ålandet, läs mer nedan.
Wärknäs örarne
Vid Laga skifte 1856 beslutades att dessa öar skulle ägas gemensamt av de 6 skiftesdelsägarna. De skulle användas som not och gistplats.
Morgongåvan
Den som besöker ön upptäcker att det finns angöringsringar och ett naturligt anläggningsberg på öns västra sida. Under 1800-talet staplade Östernäsborna ved som skulle fraktas till staden och bytas mot stadens träck här. Det lastades dock vid Baggenhufud som ligger vid gränsen till Västernäs ägor, se pil.
På 1600-talet kallades Morgongåvan för Märckenäsörn.
Jag tror att Morgongåvan är den del av Östernäs som blivit mest fotograferad. Bryggan på bilden är byggd av Helmer Åkerström. Det är hans eka som ligger längst in. 1964 byggde Helmer och Soldan Gillemar en ny brygga på samma plats. Nuvarande brygga lät uppföras av deras släktingar.
Stammören, Hamnörn
Även denna ö blev Lastage- och nätgistplats vid Laga skiftet 1856.
År 1920 började man planera en ny landsväg fram till Stammörn. Orsaken var att djupet vid den gamla ångbåtsbryggan blev för grunt.
Vägverket byggde vägen och skifteslaget byggde vägrampen över till Stammörn och där byggdes den nya ångbåtsbryggan. Arbetet utfördes av byamännen.
Nya landsvägen upp mot affären
På bilden syns pojkarna Eskil och Birger Jansson, senare Olseryd med familjens ko.
Vaxholmstrafiken sköttes av Rex och Waxholm II .
Den väntkur som syns på bilden flyttades på 1960-talet upp till Jonssons åker för att ungdomarna i byn skulle ha någon stans av vara. Sverker Ingulfson har kommit med följande inlägg: Nu är/var jag ju “inblandad” i denna flytt såsom högljudd ungdom! Vi ungdomar var helt övertygade att “Dossen” köpte båthuset för att flytta det för han gillade inte att vi ungdomar var där nere och spelade vevgramofon och dansade till 78 varvade poplåtar. Vareviga gång han spatserade förbi så sa han till oss att detta busliv skulle han nog se till att det försvann. Han brände sig nog i nacken när vi naturligtvis fortsatte att vara där nere och spelade då naturligtvis fortfarande grammofon men utomhus som naturligtvis störde ännu mer.
Dossen var i det här fallet Doktor Sten Lagergren (kallad docenten)
Under en säsong gick det även en Ålandsfärja från Östernäs brygga. Det var s/s Norrtälje som numera är en restaurangbåt liggande i Norrtälje hamn. Nu går dock rykten om att båten ska skrotas då den blir för dyr att renovera. Vaxholmstrafiken sköttes annars av Waxholm II och Rex.
Min släkting Gunnar Sillén har förtydligat vykortet. “Bilden måste vara tagen före 1939 då Norrtelje inkallades och gråmålades. När båten kom tillbaks efter sin militärtjänst byggdes den om och fick en bredare skorsten. Och i ålandstrafik sattes den inte in förrän 1951. Så jag gissar att bilden är tagen under någon av de ordinarie turer som båten gjorde mellan Stockholm och Norrtälje varje sommar mellan 1900 – 1939. De sista två somrarna gick den vardagar i stället till Väddö”.
1856 hade de 5 skiftesdelsägare en sjöbod stående på Verknäset.
Marken vid den gamla ångbåtsbryggan användes till kolmilning, båtbygge och vedupplag av skifteslaget. Marken kallas därför för Verknäset.
Elsa Danson Wåghals
Elsa Danson Wåghals var vän med Ebba Gentele vars hus ligger knappt synligt i mitten på denna bild. Hon föddes 1885 och dog 1977.
Hennes hus såg ut så här och tavlan visar hur hennes utsikt från fönstret såg ut.
Midsommarfirande
På 1960-talet var det midsommarfirande på Värknäsets äng. Lekledare var Eric Askelöf som här mitt på bilden håller i en sångbok. På bilden bär han en luva, Den är inköpt i Torredembarra i Spanien 1960, Senare skulle Carl Erik Askelöf, sonen ha den på huvudet som sitt signum i en rad bandymatcher och i ett par SM-finaler med Sirius. Upplandsmuseet har införlivat mössan i sin samling tillsammans med Carl Eriks alla bandyprylar.
Carl Erik bor numera i stugan “Holken” på Östernäs. Han är granne med sonen Håkan och Maria som övertagit Helge Rehns stuga sedan många år.
Stubben
I ur och skur, varje fredag träffas Östernäsborna kl. 16.00 – 17.00 för en öl.
Rådmansö-Östernäs 6:1 Båtmanstorpet
Karl den XI introducerade på 1680 – talet indelningsverket. Syftet var att ha ständig tillgång till soldater. Före indelningsverkets avskaffande fanns sedan den sista indelningen år 1839 i Rådmansö socken 17 kronobåtsmän, men inga soldater eller dragoner. De svenska gårdarna indelades i s.k. rotar, som var och en höll en soldat i beredskap.
Båtsman eller kronobåtsman var en soldat som, enligt indelningsverket, anvisades tjänstgöring i flottan. Hustrun till båtsmannen levde under långa tider ensam i båtsmanstorpet och fick, i mannens frånvaro, sköta hemmet, den lilla jordplätten, husdjur och fiske själv. Båtsmännen kunde under krigstider vistas borta från hemmet under många år. I Östernäs by fanns en Båtsman.
Det lilla båtmanstorpet, ovanför vedtraven ägs nu (2024) av familjen Granström.
Österörn, Täckö eller Docentholmen (Rådmansö-Östernäs 14:1)
Skifteslaget sålde denna ö till Doktor Sten Lagergren (kallad docenten) år 1935. Idag (2024) ägs fastigheten av familjen Falk. Eftersom det inte fanns något bra vatten att tillgå på ön köpte Lagergren först nuvarande fastigheter Norrtälje Uppnäs 1:25 och 1:15, där brunnen fanns på 1:25. Senare köpte han fastigheten Rådmansö-Östernäs 1:14 och drog en vattenledning från denna fastighet fram till sin ö. Än idag fungerar denna ledning, även om många har fastnat med sina ankare i ledningen.
Att ta sig ut på ön
Sten Lagergren var en uppfinningsrik man. På sommaren hade han en elektrisk färja och på vintern rullade han ut en stenbro.
Stens första färja var en flatbottnad träbåt, byggd av atlantseglaren Felix Brandsten. När färja nr 2 tillkom erhöll jag denna första färja i present. Den förflyttades till Kifjärn, där jag fick lov av Soldan Gillemar att förtöja den vid slutet av stigen som leder från byn. Båten döpte Gunnar till FELIX. Förmodligen var den byggd på Spillersboda Varv.
Ladholmen blev delad vid Laga skifte 1856 delat i tre delar:
- Östernäs 2:5 och 3:4, litt. Bb som idag ägs av Björn Jansson
- Östernäs 2:6 litt. Bc, Stamfastigheten Hönsgärde som idag äger delen i Ladholmen heter Rådmansö-Östernäs 2:13 efter att 2:14 avstyckats.
- Östernäs 1:5 litt. Ab. Vid hemmansklyvning 1867 tillföll lotten på Ladholmen Östernäs 1:7, Norrbacken. 1952 säljer dock Viktor Andersson denna del till Soldan och Märta Österman som ägde Västernäs 2:29. Som då får beteckningen Rådmansö Västernäs 4:1 som senare får beteckningen 4:3.
Rådmansö-Östernäs 1:15 Tackör.
Runt slutet av 1600-talet kallades ön för Fårdön.
1859 köper familjen Gentele det stora jordbruket Östernäs 1 litt. Aa av dödsboet efter Olof Björklund. Yngsta dottern Ebba Gentele ärvde därefter hela jordbruket efter sin mor Carolina Gentele. Efter diverse avstyckningar fick stamfastigheten beteckningen Östernäs 1:13. Tackör styckades av från stamfastigheten 1929 och fick då fastighetsbeteckningen Rådmansö-Östernäs 1:15.
Här kan du läsa mer om familjen Gentele
Enligt laga skiftesprotokollet är storleken på ön 24,7 kappland eller i dagens mått 0,3810ha. Ebba sålde fastigheten 1929 till sin storebror Waldeck Gentele och efter hans död ärvde hans son Herman Gentele ön. Hermans dotter Inga Essén ärvde i sin tur ön som hon sedan skänkte till sina barn Birgitta, Herman och Inga.
Någon gång under 1980-talet fraktade man på isen ut ett mindre hus och placerade på ön.
Fastigheten har del i byns fiske samt i dess landsväg (S:10), se karta nedan.
En skröna säger att ön hade en väg ner till vattnet från byvägen (Östernäsviken) genom den fastighet som idag heter Rådmansö-Östernäs 3:31. Jag har dock inte hittat något belägg för detta. Kanske har man blandat ihop att ön hade del i byns landsväg.
Rådmansö-Östernäs 1:16 Stångörn
I boken Fornvännen från 1976 kan man läsa att Sjömärken utefter leder ofta benämndes med Stång-. Båk-, Kors-, Stav-, Stak-, och Stolp-. Detta kan vara en förklaring till namnet Stångörn eller som den numera heter Stångören.
En annan förklaring är den som står i en bok om Gräskö. Där beskrivs att man på ön placerade höga järnstänger med nät för att fånga mås och Ejder. Denna förklaring får mig att tänka på min mormors far Eric Gentele som var en mycket företagsam man vars familj ägde ön. Han vann bl.a lilla Gräskö på kortspel och hade säkert mycket med Gräsköborna att göra. Det står i Gräsköboken att man hade stora grillfester efter att fångat all fågel och även det är något som passar in på Eric. Läs gärna mer om Eric Gentele här.
Ett tredje alternativ är att vid Rysshärjningarna 1719 svenska och ryska båtar stångades med utanför ön. Mellan Stångörnsgrynnorna och Stångörn stod 1719 ett slag mellan Sverige och Ryssland.
1999 var vrakletarbåten Strombus där och hittade 3–4 vrak efter härjningarna från 1719.
Fram till 1912 var ön enligt en obekräftad källa vändplats för Sandhamsregattan.
Sandhamnsregattan är en kappsegling som har anordnats av KSSS i Sandhamn i Stockholms skärgård sedan 1897, det är Sällskapets äldsta regatta. Sandhamnsregattan består idag av två parallella klasser; en Klassik-klass som är segelbåtar byggda i trä eller stål innan 1968 och som samlar ett 30-tal klenoder, samt en mästerskapsregatta med inbjudna för varje år olika klasser som gör upp om SM, NM, VM etc. Sandhamnsregattan går av stapeln i början av augusti varje år. Seglingarna sker vanligtvis på havsbanan ost om Sandön samt på Kanholmsfjärden.
Vid Storskiftet 1777 var öar inte tillräckligt intressanta för bönderna varför de inte skiftades. Vid Laga skifte 1856 hade bonden Olof Björklund som ägde Östernäs 1 litt. Aa avstått från en del fullgradig åkermark och i stället fått ängsmark som varken var odlad eller tjänligt som åker. Som kompensation fick han därför öarna Tackör och Stångören.
Den 23 september 1859 köper kemisten Johan Georg Gentele och hans fru Carolina Henrietta Bleckschmidt gården av bröderna Johan Petter och Olof Björklund. De hade sedan tidigare köpt ut sin syster Anna Brita och hennes man Elias Asplunds 1/18 del av gården för 600 riksdaler riksmynt. Hela gården köptes sedan för 3600 riksmynt.
Gården går sedan i arv till yngsta dottern Ebba Gentele som 1930 styckar av denna ö som är på totalt är på 0,494ha.
1931 säljer hon ön till hennes äldre bror Waldeck Gentele. Waldeck son Herman Gentele ärver sedan ön. Han skänker sedan ön till sin dotter Käthie Lindblad född 1919 och hennes man Ivar Lindblad, född 1922.
När Käthies Linblad inte längre vara ute på sjön såldes ön 1968 till familjen Bergqvist.
Vid köpeförhandlingarna om ön skilde det 10 000kr för att affären skulle gå i lås. Utan sin mans vetskap ringde Britt Bergqvist till Ivan Lindblad och erbjöd de saknade 10 000kr utan sin mans vetskap. Förhandlingarna avslutades och båda herrarna kände sig nöjda tills fakta om den verkliga köpeskillingen uppdagades och vem som hade betalt. Som tur var skrattade bara herr Bergqvist åt sin frus tilltag.
Radiofyren som finns på ön byggdes i samband med att Tyskland invaderade Polen i september 1939. Det var även då som det drogs en sjö-elkabel till ön. Fyren har sedan restaurerats 1968, 1990 och 2013–2014.
Redan första dagen, pingsthelgen 1968 kallade familjen Arne Bergqvist ön 100m väster om Stångörn för Paradiset. Under pingsten går solen ner rakt över ön. När de tittade på solnedgången stod en cypress framför som såg ut att nästa brinna. De tyckte då att detta såg ut som paradiset. De två små kobbarna söder om ön kallade de för Pingstkobbarna efter helgen de första gången kom ut till ön.
1971–1972 byggs det nya huset på ön som fick namnet Släpet. Efter att Arne Bergqvists fru dött skänkte han 1977 ön till sina tre söner. 1983 köpte Sonen Mats Bergqvist ut sina övriga bröder. 1993 byggde de ut huset med 4,5 kvm eftersom familjen väntade tvillingar. Numera finns det även en stor altan och en el-bastu på ön.
Då Mats skulle fylla 45 år tog sig Mats kamrater ut till ön tillsammans med en bergsprängare. Man adapterade det gamla dasset med sprängmedel, riggade två höghastighetskameror och sprängde dasset i bitar samtidigt som man filmade.
På Mats 45-årsfest visade man upp filmen som på slutet även visade att kamraterna byggt ett nytt dass till familjen.
Familjen motionerar så länge det går med dubbla våtdräkter genom att simma runt ön. Varje morgon paddlar man in till fastlandet i sina kajaker och springer runt Östernäs samt hämtar post och tidning.
Ålandet
Idag är ön Ålandet ett naturreservat förutom en liten del som är fritidsboenden. Utöver den stora ön tillhör även öarna Stor-gluggen och Lill-gluggen samt Ålandskoppen fastigheten Ålandet.
Långt in på 1970-talet användes den norra viken till depå för timmertransporter.
Första gången ön nämns i kända handlingar är i 1720 års förteckning över hemman som drabbats av ryssarnas anfall. Där framgår att det fanns ett torp på ön och att det blev bränt av ryssarna den 18 augusti 1719. Torpet låg nära öns mitt, vid dess midja.
Vad namnet Ålandet kommer ifrån har jag inte hittat.
På en karta från 1720 kallades ön för Lilla Åland.
En naturlig gissning är att ön har fått sitt namn från att den ligger i farleden som går mot Åland. Men det kan även vara så att den första som bodde på ön kom från Åland.
Den första Husförhörslängden är från 1750–1753 och där hittar vi följande personer:
Jag har svårt att tyda detta men tror att det står att de kom från Värmland.
Typiskt nog så är saknas sidan där boende på Ålandet beskrivs i kyrkoboken från 1760 – 1766.
I 1772 års Husförhörslängd kan man hitta att Erik Svensson född 1720, död 1779 kom från Mora i Dalarna. Han bodde då tillsammans med sin hustru Margta Andersson född 1709 samt pigan Maria Carlsson född 1736.
Det är inte omöjligt att den Maria som 1750 var 40 år kan vara samma person som den Margta som står beskriven i Husförhörslängden 1767–1774 och var född 1709 var samma person. I så fall kom hon och hennes man från Värmland.
Så av dem kan vi inte härleda namnet. Men eftersom Margta var betydligt äldre än Erik så kanske hon hade varit gift tidigare?
Hur ägandeförhållandet exakt har sett ut är svårt att dokumentera. Men det har tydligen funnits olika uppfattningar om ägandet när man läser annonser i tidningarna
1903 erbjöd C. A. Jansson bete på Ålandet via Norrtälje tidning.
1906 skrev Björnö gård i samma tidning om stöld av träd samt arrende av bete på Ålandet.
Vid Östernäs storskifte 1777 var 10 tunnland och 3 kappland av Ålandet upptagna. Det var bara den mindre delen av Ålandet. Den största delen av Ålandet kallades Ålandstorpet och köptes av Algot Jansson av Björnö gård.
Läs mer om Ålandet och dess hemska historia här