Strömma
Namnet Strömma kommer ifrån att det strömt när man färdades från Kilfjärden ner mot Östersjön. Strömma var före 1700-talet infarten till Kilfjärden (vet att den stavas Kifjärden) in mot Lilltorp via den kil som finns där. På kartan från 1709 nedan är Strömma markerat med siffran 35. Långt tidigare, kanske på 800-talet var det så mycket vatten här att en val kunde simma in i Kilfjärden och fastna vid Wahlö. Kilfjärden fylldes ständigt på med vatten från Östermaren, Gunnarsmarn, Ormkärret, mossarna genom kilen ovanför Lilltorp och Tomta flyn. Om jag har tolkat kartan från 1836 rätt så var det 6m höjdskillnad mellan Kilfjärden och Östersjön då. 1922 var den 3 meter.
På kartan från 1960 syns i princip inga spår av strömmarna längre.
Vid den tiden strömmade vattnet endast genom ett dike men där de boende på våren kunde fiskad Id, abborre och gädda med håv eller ryssja eftersom fisken gick upp och lekte i kilfjärden.
1948 bildades Kilfjärdens sänkningsföretag. De sänkte nivån i sjön och grävde ett nytt utfallsdike öster om Strömma. Detta gjorde att det gamla diket i princip blev torrlagt. I stordiket som börjar vid Tomta Flyn gick det fortfarande att se fisk ända upp mot Tomta på 1960-talet. Så här berättar Maj Bertzén
På väg hem från Åkerströms (Furudal) över Tomtmossen i början av 60-talet ser jag i kröken av diket mellan Lilltorp och Tomta ett hål i sandbotten där ett tjockt, rundat blad, mönstrat i grönbrunt, vajar i strömmen. Nyfiken som jag är kliver jag ner i diket varvid en lake snabbt pilar iväg. “Bladet” var alltså stjärtfenan på en nedgrävd lake. Vi har också sett andra fiskar som vandrat upp från Kilfjärden ända till vår tomt i Lilltorp.
Vid utloppet till det nya utfallsdiket kan man fortfarande plocka gäddor med händerna när isen släpper på våren. Håll utkik efter när fiskgjusen är där.
Strömsholmarna
På kartor har holmarna utan för Strömsborg ibland kallats Strömsholmarne och ibland Frykholmen och Isaksholmen som i kyrkböckerna kallas Strömsholm.
I kyrkböckerna kan man finna att Arbetskarlen Isak Lindström, född 1800 bodde där med sin fru Anna Ulrika Sundgren född 1802–1863. De gifter sig 1829. Tillsammans fick de barnen:
- Erik, född 1830. Flyttade till Vätö 1848 men återkommer 1850
Johan, född 1832. Så här står det om Johan i kyrkboken.
- Anna Maria 1834. Flyttar till Värmdö 1853. 1880 var hon änka och fattighjon med barnen Maria Albertina, f.1869 och Klara Sofia, f. 1873 boende på Ljusterö Hummelmora
- Carolina, född 1836. Ofärdig. Flyttar till Ljusterö 1863
- Isak, född 1837. Flyttar till Blidö 1853 och därefter till Norrtälje 1863
- Ulrika, född 1841
- Ottiliana, född 1843–1852
- Johanna, född 1845.
- Peter tvillingbror dog efter 2 månader.
- Albertina, född 1847. Flyttar till Blidö 1865
Isak och hans fru Anna Ulrika arbetade som mjölkare på Riddersholm gård. Varje morgon och kväll fick de därför ro över till fastlandet Strömma och gå upp till Riddersholms gård.
När mamman dör flyttar Albertina tillbaka för att hjälpa sin far. Fram till 1870 bor de kvar på ön. 1871 flyttar Isak till Riddersholm.
Strömma styckades av från Riddersholm fideikommiss 1972 i samband med att landstinget köpte största delen av Riddersholm. Fastighetsbeteckningen är Norrtälje Riddersholm 1:3 och nuvarande ägare är Lena Ridderstad.
Bareskaten
Enligt församlingsboken från 1903–1923 bodde här fd. sjömannen Jan Erik Söderlund, född 1849 med sin hustru Fredrika Lindblom, född 1845 och deras dotterdotter Linnea Fredrika Söderlund, född 1903.
Strömsborg blir till
1904 köper civilingenjör Herman Östrand Ramnäs 1 (Västernäs 1:8) och Ramnäs 2 (Västernäs 2:8) av nämndeman Johan Erik Andersson i Uppnäs för 1500kr. Han i sin tur har köpt Ramnäs 1 och 2 av familjen Rahm i Västernäs.
Familjen Rahm samlad med svärsonen Waldek Gentele längs till höger och hans hustru Ida längst fram till vänster om modern.
Herman Östrand köpte även Uppnäs 1 som är marken kring husen Borgen, Skogshyddan och stranden samt Båtsholmen för 8500kr, Aa på kartan. Resten av marken, dvs marken mellan ängen och Sjöhaga ända ner till vattnet köpte han 1909 av Algot Jansson för 4000kr, Ab, Ca och Cb. Gården Uppnäs köptes av Algot Janssons far Anders Jansson.
Så här berättar Algots bror Samuel om slitet att ha sina kor nere vid Strömma.
Mjölkningen måste om sommaren ske en halv timmes väg från hemmet (Strömma), där mor, tills vi blevo så stora, att vi kunde hjälpa till, måste bära tvenne tunga mjölkflaskor ensam på den långa och oländiga vägen kväll och morgon. Hur mor kunde räcka till för allt detta, synes mig som en gåta, ty i fall var hon även med på arbetena ute, vid trösk, and- och skäratid, men det blev väl icke så noga med städningen och puts. Hemmet hade ändock anseende om sig att ej vara försummat. Jag tror mig kunna säga, att det allmänt betraktades med vördnad och som snyggt och välordnat, Men vi kunde ofta redan kl. 3 om morgnarna höra att mor var i farten, kardornas räff, räff framför brasan eller vävstolens taktfasta slag voro bevis nog.
Målning av Samuel Almborg, född Jansson. Läs gärna hela berättelsen under Uppnäs.
Borgen i Strömsborg
Borgen uppförde han mellan 1904–1905. Byggmästare var J.B Westring. Jag tror att det var därefter Strömma kallades Strömsborg, men jag har inga belägg för detta.
Målning från 1938 av Samuel Almborg, född Jansson. Den högra bilden ska föreställa över 100 år gammal sjöbod belägen på Strömsborg.
Herman Östrand sålde alla fastigheter 1906 och 1909 till Lotten Hagelin som senare testamenterade allt till Strömsborgs stiftelse.
Kortet taget 1902 vid Johan Peter Hagelins 80-årsdag med dottern Lotten vid sin sida.
Strömsborgs jordbruk
Enligt församlingsboken från 1903–1923 bodde skepparen och arrendatorn Anders Petter Ersson, död 1840 med sin hustru Anna Brita Ersdotter, 1841–1920.
1937 tog Arrendator Johan Bernhard Ekdahl, född 1868 över med sin fru Petronella Sofia Ekdal, född Nylander 1878. De flyttade därifrån 1940 upp till ett hus som Algot Jansson ägde uppe i Uppnäs.
Därefter tar Kurt Ivan Helge Lindvall över, född 1895 med sin hustru Elsa MariaLindvall, född Karlsson i Estuna 1909. Efter att ha gift sig fick de barnen Ingrid Mariana Elisabet 1935, Knut Sune Ingvar 1937 samt Margareta Anna Elisabet 1939. De hade även en fosterdotter som hette Ulla Svea Jansson född 1932.
Strömsvik
1932 flyttar kokerskan Cecilia Lund, född 1882 och sömmerskan Lydia Kristina Lund född 1869 till Strömsvik.
Ann Carlsson berättar följande anekdot
Min far köpte Strömsvik efter det att Cecilia Lund flyttat. Det sas att hon ansågs ha ett haft ett “osunt leverne” och fick flytta. Den manlige besökaren lär ha varit hennes bror.. Så kan gå !
Strömmas modellbåtbyggare
Modellbåtbyggare och sjömannen August Emanuel Eriksson var född den 24 september 1872 i Strömma, nuvarande Strömsborg som på den tiden tillhörde Uppnäs. Under sin tid som sjöman men även som pigg pensionär byggde han modellbåtar.
De två översta bilderna föreställer en båt som finns hos familjen Olseryd på Östernäs. Övriga tillhör Aina Öman som bor i Tolfmansgården.
August far var skepparen Anders Peter Ersson som var född i Strömma 1840 och som då tillhörde då Uppnäs. Hans mamma hette Anna Brita Ersdotter och hon var född 1841. Fadern och modern gifte sig 1867. Utöver August som var äldst fick de barnen:
- David Leonard 1874
- Thea Maria 1876
- Johan Erik Enock 1878
- Lydia Alexandra 1879
- Ottilia Elisabeth 1882
- Elin 1884.
Familjen flyttade från Strömma (numera Strömsborg) till huset som låg på Riddersholms mark 1886, eftersom fadern blivit erbjuden jobbet som skogsvaktmästare.
Innan vi går vidare bör vi reda ut det där med Strömma och Strömsborg.
Åter till modellbåtbyggare och sjömannen August Emanuel Eriksson
August gifte sig först med Tea Fröberg som var född 1882. Tillsammans fick de barnen:
- Sven David Emanuel född 1907
- Rut Teodora född 1909-01-04
- Ellen Konstantina 1909-31-12, flyttar vid 12 år ålder till hemmansägare AP Lundberg Blidö)
- Knut August Emanuel 1911 som sedan blev sjöman och lättmatros
- Erik Sixten 1912, flyttar till hemandsägare Harald Sjöblom i Oskalsö, Blidö 1921
- Svea Antonia 1913, flyttas till Karl Ernfrid Eriksson i Nenninge 1921
- Gunnar Vallentin 1915
- Elva Maria Dorotea 1917 Flyttar som fosterbarn till Erik Enock Eriksson i Gräddö 1922 (August bror)
Efter Teas död gifte han om sig med Anna Sofia, född i Vörå, Wasa Finland T1890. De gifte sig 1918 och fick barnen:
- Karl Axel född 1921
- Anders Olof född 1922
- Anna Britta född 1926
- Eva Maria född 1929
August byggde sig egen bostad 100m från där han var född och den såg ut så här:
Troligen födelsehuset till vänster och hans nya hus till höger. Flygfoto på August hus tagit av Aero foto Vetlanda på 1960-talet.
Enligt fastighetsregistret byggdes huset 1909 (tror jag, är osäker på om det är rätt hus).
På ålderns höst bodde August på Östernäs ålderdomshem. Enligt Aina Öman som varit i kontakt med Augusts släktingar rymde han dock till stugan på somrarna.
Ur Rospiggen från 1963 (Årsbok för Roslagens sjöfartsminnesförening)
